Kärlek och gränser går hand i hand
På Ruriks friskola tar man emot barn som inte fungerar i en vanlig skola på grund av problem med allt från koncentration till svårigheter att ta tillsägelser från vuxna. Det man ytterst vill uppnå är att lära barnen att respektera såväl lärarna och kamraterna som sig själva och därmed ge sig själva chansen till ett bättre liv.
Friskolan Rurik drivs av Börje och Lillemor Söderlind, som sedan slutet av 80-talet sålt konsulttjänster inom barn- och familjeomsorg till socialförvaltningar och skolor. De har själva lång erfarenhet av barn genom sju egna och ett antal fosterbarn genom åren. När kommunen 1996 fick problem med placeringar av barn med särskilda behov startade de skolan tillsammans med en kompanjon.

Friskolan tar emot barn från låg- och mellanstadiet som den vanliga skolan inte har tillräckliga resurser att klara av. Barnen kan ha olika typer av diagnoser som ADHD/Damp eller en psykosocial problematik. De kan ha varit mobbare eller mobbade. Att den vanliga skolan i dag kan vara problematisk för många barn menar Börje ofta handlar delvis om den friare arbetsformen man numera tillämpar och som ställer stora krav på eget ansvar hos eleverna.
- På Rurik styr vi på ett helt annat sätt och ger tydliga besked om vad som gäller, säger Börje. Vi försöker hitta barnens lust att lära sig med hjälp av både belöning och konsekvenser. Målet är att de ska börja ta ansvar för sitt eget lärande, vilket är speciellt viktigt när de kommer upp på högstadiet.
Tanken är att eleverna under den tid de går på Rurik ska få möjlighet att stärka sitt självförtroende och kunna anpassa sig till de krav som ställs i den ordinarie skolan och livet därefter.

All intagning på Rurik sker i samråd med föräldrarna, vilket enligt Börje är en förutsättning för att det ska fungera. De flesta eleverna kommer från Sollentuna och grannkommunerna, som till exempel Spånga-Tensta, Kista och Knivsta. Antalet elever har varierat mellan 15 och 20 men Börje är osäker över vad som kommer att hända med den nya ekonomiska politiken.
- Tidigare hade kommunerna oftast en central pott som var avsedd för barn med särskilda behov, men genom att låta varje skola själv ta ansvar för sin ekonomi finns det stor risk att man försöker behålla eleverna i skolan till varje pris för att slippa utgifter för den här typen av verksamhet. Lösningarna avhjälper i bästa fall problemet för skolan, medan man missar det för individen, konstaterar han. Detta är helt vansinnigt eftersom det inte går att jobba effektivt med alla typer av svårigheter i en vanlig skola, även om man kanske tillsätter en assistent.

Eftersom Börje och Lillemor varit med länge i branschen har de sett en hel del trendväxlingar under åren vad gäller behandlingsteori. Just nu är det kognitiv terapi som gäller, vilket de själva tycker är bra.
- Den kognitiva terapin handlar om att det ska finnas en logik i vad som händer om man gör på ett speciellt sätt och att detta skall göras begripligt för barnen, säger han. Och det vår filosofi bygger på är tydliga gränser och att skapa en positiv relation till barnen. Många av de barn som går här är ovana vid gränser och att någon säger ifrån så minsta tillsägelse från läraren kan av dem upplevas som en kränkning oavsett hur adekvat den är.
Också synen på speciella skolor över huvudtaget har varierat genom åren enligt Börje.
- På 80-talet ansågs det till exempel som fult att placera barn på behandlingsskolor eftersom de blev stigmatiserade och utstötta, när det i själva verket handlar om är att rädda barnen från en nedbrytande tillvaro i skolan, konstaterar han med eftertryck.

Friskolan Rurik

Bransch:
Utbildning

Telefon: 08-355 546
Alternativ: 070-666 74 66
Fax: 08-357 775

Adress:
Friskolan Rurik
Smedjevägen 1
19149 Sollentuna

| 13 SENASTE FÖRETAGEN